När hund och förare börjar sitt Mentaltest låter man hunden först bekanta sig med publiken/flocken som ska gå med under hela testet, genom att låta hunden gå några varv runt publiken och kolla av dem. Den publik som börjat gå med måste sedan följa med hela testvarvet ut.

Text: Christoffer Frances
Foto: Jeanette Edsjö

Hantering av hunden.

När hunden bekantat sig inleder testledaren en hanteringssituation tillsammans med hunden genom att först ta med den på en kort
promenad för att se om den villigt följer med. Därefter lutar sig test-
ledaren över hunden för att belasta den socialt och passar då samtidigt på att känna igenom hunden och lyfter bland annat på benen och tittar på tänderna. Efter detta kommer en ny person fram ur skogen för att ta kontakt med hunden och föraren.

Imponer eller hotbeteenden!

Under testledarens hantering av hunden tittar domarna också noggrant på om den under momentet uppvisar någon form av imponer eller hotbeteenden.
Imponer kan vara att hunden försöker blåsa upp sig för att visa att den är stor och stark och att du testledaren behöver inte hålla på och pilla på mig. Hotbeteenden är direkta hot från hunden då den klart visar genom ett stelt kroppsspråk, morrningar och bitintentioner riktade mot testledaren att den inte tänker låta sig hanteras. Stel kropp och morrningar ej riktade mot testledaren kan godkännas och krysset hamnar då i ruta 3, mitt i protokollet.

Samarbete med förare och testledare.

I momenten ”samarbete” får hunden kraftiga retningar, av testledaren som slår en bitstock hårt i marken och därefter kastar iväg den. Här vill man titta på hur villig hunden är att leka och kampa om föremålet. För att få ett X i rutan för högsta intensitet ska hunden snabbt komma tillbaks till föra- ren och i nästa delmoment till testledaren för att bjuda in dem till lek och kamp. En hund som hamnar i den andra änden av betygsskalan kan antingen vara ointresserad av föremålet och leken, eller helt enkelt fö- redra att äga och leka själv och ej komma till föraren/testledaren trots uppmaningar från dem.

Gripa. Ta tag. Hålla i. Slita och dra. 5 och 40 meter.
Ett testmoment som görs på ett avstånd av både 5 och 40 meter. Föraren står på korrekt avstånd från testledaren och håller hunden i halsbandet. När TL gett en kraftig retning med bitstocken släpper föraren hunden som optimalt ska hålla en hög hastighet och intensitet och därefter gripa och hålla fast bitstocken med ett fullt, fast bett även i kampen. Under kampen ska testledaren titta hunden i ögonen för att även här belasta den socialt.

Harbanan

Förföljande. Gripande. Uthållighet.

Ett moment som allmänt kanske är mer känt som harbanan. I MT står föraren och hunden vid en tänkt baslinje och tittar ut i skogen när plötsligt retningen kommer i form av en tygtrasa, eller haren, som i hög fart försvinner ut längs banans trissor.

För kryss längst till höger i protokollet, i de två första delarna, vill domarna se att hunden ”Startar med hög fart och målinriktat”. När den kommit ikapp bytet ska hunden ”Gripa direkt och hålla kvar i minst 3 sekunder”.

I del 2 startar man om hunden lite längre in i banan och återigen far trasan/haren iväg, men den här gången försvinner den in i ett rör. Här tittar man på hur länge hunden orkar engagera sig i att leta efter det försvunna bytet. Testledaren hjälper domarna med att hålla koll på klockan för intervallerna 30, 60 och 90 sekunder och optimalt för en livlig och i uppletandet starkt engagerad hund är givetvis 90 sekunder. Just hundens uthållighet är något som domarna också tar med i sin bedömning under hela testet.

Figurraden = slut på leken, nu börjar allvaret.

Så här långt i testet har man mest tittat på sociala bitar som lek och kamp och hundens lust att förfölja, gripa och engagemang att leta efter ett åtråvärt byte.
Men nu plötsligt är det slut med det roliga och allvaret tar över. Allvaret tar också över när nu hunden förhoppningsvis är lite uppe i varv, efter att ha fått kampa, jaga och leta!
Nästa moment är den så kallade ”Figurraden”, där skogen, 20 meter framför hunden, bevakas av en läskig armé av papperssoldater med stora ögon i , just det, ögonhöjd med hundens.
Föraren lämnar hunden hos testledaren, ger sig iväg mot skogen och passerar figurraden lockandes på sin hund. När föraren passerat hela bataljonen och gömt sig på angiven plats, medan testledaren fortfarande håller hunden i halsbandet fälls den första soldaten, placerad i mitten där husse eller matte just försvann, upp. Efter en stund släpps hunden och här kan man tydligt se hur den uppfattar hotet framför sig och om den vågar och hur den vågar utmana det framförvarande hotet för att snabbast få återförenas med sin älskade husse eller matte, som ju finns någonstans därute i skogen. Man tittar alltså på hundens handlingsförmåga att lösa svåra situationer.

Testet är en helhet från början till slut.

Testen av hundens uthållighet att leta efter det försvunna bytet avslutar på något vis del 1 av ett MT. Men det kan fortfarande under resten av testet komma reaktioner hos hunden som domarna tar med i slutbetyget.

I domarnas protokoll kommer sedan rutor med rubrikerna Handlingsförmåga, Anpass- ningsförmåga, Koncentration, Avreaktion, Minnesbilder, Rädsla, Aggressivitet, Nyfi- kenhet”, men bedömningen av dessa spe- cifika delar av individens mentalitet räknas in genom hela testet från de första lekdelarna till släden som kommer som näst sista moment innan skotten. En hund kan aldrig få högsta betyg på ”Handlingsförmåga” om den inte springer ut på ”Förföljandet/harbanan” eller svarar med en tydlig positiv reaktion på soc-gubben i skogen

Som sagt, efter inledningen med en titt på de sociala bitarna, hundens vilja till lek och kamp, jakt och uthållighet. Så följer sedan de mer allvarliga momenten ”Figurraden, Soc gubben, Dumpe, Skrammel och den riktigt läskiga och fruktade kälkmannen slag i slag. I dessa moment belastas hunden rejält och domarna tittar på både reaktioner, avreaktioner och vilka eventuella minnesbilder man tror sig se att hunden tar med sig. De olika delarna domarna tittar på.

Handlingförmåga det vill säga hundens förmåga att lösa situationer och pro- blem som dyker upp.

Anpassningsförmåga visar hur väl indivi- den anpassar sin intensitet till de olika situationerna eller momenten längs MT-banan.

Koncentration. Kan hunden bibehålla en obruten koncentration från det att retningen kom till dess att avreaktionerna är klara?

Avreaktion. Är givetvis ett mått på hur snabbt hunden avreagerar från re- spektive testsituation.

Minnesbilder. I protokollets vänstra spalt står det. ”Stora minnesbilder många undvikande beteenden.” och längst till höger kryssas det i för den rejält stabile hunden med ”Visar enstaka minnesbilder utan undvikande beteenden”.

Rädsla. Hur väl står hunden emot i alla testsituationerna? Visar den någon, eller ingen rädsla alls?

Aggressivitet. Visar hunden måttlig ag- gression i form av kroppsspråk, väl anpassad till hotet, så är det optimalt.

Nyfikenhet. Är hunden nyfiken och själv går fram till hotet/retningen för att undersöka utan förarhjälp i samtliga testsituationer, blir domarna impone- rade och kryssen hamnar i högerko- lumnen.

Den mystiska mannen i skogen a.k.a. ”soc-gubben”.
I detta moment står hund och förare åter vid en tänkt baslinje och tittar rakt ut i en tom skog. Efter ett par sekunder hörs några knackningar ute i skogen vilka oftast väcker både nyfikenhet och uppmärksamhet hos hunden. När så en mystiskt klädd figur i blått skynke och slokhatt dyker upp likt Linus på linjen 30 meter bort så brukar de flesta hundarna fortfarande känna sig trygga. Hunden ställer upp sig ganska rejält i kopp- lets längd och brummar på. Men den blå figuren verkar inte låta sig skrämmas utan närmar sig allt mer dansandes lekfullt närmare och närmare. Figuranten gör helt klart lekinviter och här kan man ofta se hur hunden växlar från att först ha känt sig hotad, till att den förhoppningsvis svarar på figgens spännande inviter.

På signal från domarna stannar till slut figgen upp och med ryggen mot hunden tar den av sig sin förklädnad och föraren släpper hunden som då ska gå fram och ta kontakt.

Up jumped the Dumpe.

Efter en kort promenad kommer vi fram till nästa moment som populärt brukar kallas ”Dumpen”.
Hund och förare går en vanlig koppelpromenad i skogen när det mycket plötsligt tre meter framför dem flyger upp en man, eller rättare sagt en blå overall. I samma sekund som overallen flyger upp ska föraren släppa kopplet så att domarna verkligen kan se hur hunden utan tvång eller styr- ning hanterar hotet. Att hunden visar någon form av kraftig reaktion eller påverkan är självklart. Men efter den vill man i testet också se hur snabbt hunden genom bland annat handlingsförmåga, anpassningsförmåga och nyfikenhet kan börja lösa upp situationen och våga gå fram och undersöka den egentligen helt ofarliga dumpen. När sedan hunden, med eller utan hjälp från sin förare, men i slutändan tillsammans med densamme avreagerat på den blå figuren börjar man med att titta på vilka minnesbilder hunden har. Detta görs genom att hund och förare tillsammans, ett par gånger, vandrar nära förbi dumpen. Här kan man då se om hunden har något kvarstående obehag och negativa minnesbilder.

Skrammel.

Syftet med momentet är givetvis att undersöka hundens reaktion och eventuella rädsla för ljud.
När föraren och hunden passerar skramlet aktiveras (o-)ljudet av testledaren och domarna kan snabbt se hur hunden reagerar genom att hålla sig undan, fly eller nyfiket våga gå fram och undersöka varifrån ljudet kom. Nyfikenheten att undersöka kan ibland behöva en del stöttning från föraren som då först går fram och därefter sätter sig på huk riktad mot skramlet och därmed ger sin hund råg i ryggen att följa efter och undersöka. Även här arbetar man efter retningen med avreaktion hos hunden och genom ett antal passager tillsammans med föraren i en koppelpromenad tittar man åter på de så kallade minnesbilderna.

Släden a.k.a. Den fruktade kälkmannen.

Efter en bra stund ute på banan och efter att ha varit utsatt för en hel del psykiskt och mentalt påfrestande moment är även den mest vältränade hund rejält trött vid det här laget. Då är det dags för den verkligt tuffa prövningen i och med Släden eller Den fruktade kälk- mannen. Ett moment där man verkligen prövar hunden i hur mycket den orkar stå upp och emot ett annalkande hot!

Släden som från början är gömd långt bort i skogen körs i olika tempon, ibland långsamt, ibland med ett kraftigare och hotfullare ryck, rakt mot hunden och föraren. I det här momentet är det oftast den domaren som efteråt ska hålla genomgången som kör släden och icke testledaren.

Kälkmannen är precis som soldaterna i Figurraden i halvfigur, så att ögonen är i samma nivå som hundens och då också givetvis upplevs som mera hotfulla.
I det här momentet kan man iakttaga och dokumentera hur arg och rädd hunden blir, men också hur den övervinner en känslomässigt negativ upplevelse vid avreakt- ionerna. Precis som i flera av de andra momenten tittar domarna också på hur engagerad hunden är i att lösa uppgiften.

Så länge släden är på ett för hunden betryggande av- stånd är det inte ovanligt att de håller stånd långt ut i kopplet och skäller. Ju närmre hunden den otäcka figu- ren kommer händer det ofta att en lite tuffare hund sträcker ut hela kopplet, raggar upp sig ordentligt, blir arg och förbannad och med hela sin kraft försöker tala om för kälkmannen, som givetvis inte lyssnar, att stanna där, håll dig borta. En vekare hund backar oftast tillbaks och söker stöd i jämnhöjd med sin förare och om den upplever hotet som riktigt otäckt så söker den ofta både skydd och stöd bakom sin förare där den upplever att det är tryggt.

Släden med den fruktade kälkmannen är också ett ganska långt moment och när hotet väl har stannat upp och hunden med sin nyfikenhet får ta kontakt, först helst frivilligt och sedan med förarstöd, är den ofta rejält trött. Släden var ju inte heller dagens första äventyr den utsatts för längs MT-banan och efteråt följer de vanliga promenaderna fram och tillbaks för de avreaktion samt kontrollen av minnesbilder hos hunden.
Om domarna anser att en hund i något av momenten blir alltför belastad och negativt påverkad så avbryts momentet och testet och man ger sedan hunden alla möjligheter att avreagera och sudda ut negativa minnes- bilder.


Skott i passivitet och lek.
Dagens sista övning i ett Mentaltest MT eller en Mental- beskrivning MH är skott i både passivitet och under lek, två skott i vardera delmoment.
I passiviteten står föraren helt lugnt på angiven plats med hunden kopplad, men utan lydnadskommandon, bredvid sig. På signal från testledaren avlossas två skott med ett visst mellanrum.
Ett icke önskvärt beteende och ett kryss längst till vänster i protokollet, är att hunden när skottet ljuder avviker från platsen. För ett kryss i spalten allra längst till höger i protokollet får hunden vid det första skottet göra en kontroll mot den plats varifrån ljudet eller skottet kom, men ska i övrigt inte visa några reaktioner